Naturens fenomen II



Naturen klär av sig inför vintern.
Vi klär på oss.

Naturens fenomen.

Ståtlig, ensam och stark.

TBS.

 
 
Throwback Sunday - Berg. Löpning. Livet.
 
 
 
 

Hur tänkt var det nu då.

 
Tre år sedan.
 
Fyra ganska helt vanliga bilder.
 
Fast bakom varje bild fanns en tanke.
 
Tror jag.
 
Det som finns bakom varje bild nu
är en tankspridd morsa som försöker hitta tid till
att hitta bilder med tankar bakom.
 
 
 

Ostindienfarare.

 

Att åka båt.

Näst sista söndagen på semestern tillbringades ute på landet. Iförd solbrillor och foppatofflor. Och lite andra sommarkläder förstås.
 
Blev en mysig båttur i en nygammal sexmeters, även fast sonen återkommande insisterade på att "åka tillbaka". Motorn fick gå på högtryck några varv innan vi stannade till för att fiska på lugnt vatten. Älven vaggade dock så fint och inbjudande till en ovälkommen gäst - sjösjuka -, så sonens ord fick bli verklighet ganska snabbt. Jag och han blev avlämnade på land.
 
Att stå vid vattenbrynet och kasta sten är en behaglig och säker hobby.
 
 
 
 

Fjällturen.

Årets mentala återhämtning landande så i Stora Sjöfallet. 32 mil rakt in i landet. Glad i hågen stötte vi på både järv och räv, men när vi rätt och slätt klev över björnbajs på hög höjd, ja då fick jag fruktansvärt bråttom ned. Så bråttom att jag hoppade rakt in i ett utstickande träd med låret till följd av att jag fick halta hela vägen ned. Björnfobin hade varit nog så närvarande på väg upp på berget, men efter bajssynen trodde jag att jag såg björnar både här och där och uppe och nere. De var bakom mig och framför mig, lurpassade bakom krönen, iakttog oss från buskarna och ibland kände jag mig till och med jagad. Väl nere på vägen kunde jag andas ut, men då plötsligt ÄR vi verkligen iakttagna. Då hoppar en renjäkel fram och skrämmer livet ur mig. "Är det där en attackposition?!!!" ropar jag, fortfarande inne i ruset av min björnrädsla. Men renen blir lika rädd och hoppar därifrån och in i skogen. In till björnarna. 
 
Natten i tältet var mysig med midnattssol och tystnad. Och än en gång lurar jag ut min kompanjon med morakniven i högsta hugg efter att jag hört steg utanför tältet. Förmodligen från en björn. Den försvann dock iväg så fort vi öppnade tältduken..
 
Men det var en mysig resa! Strålande sol och myggfritt. Kunde inte blivit bättre.
 
 
 
 
 
 
 
Där ungefär såg vi bajs och där ungefär vände vi.
 
 
 
 
 
 
OBS! En av bilderna har inte någon av oss tagit.
 

Helgens lugnande effekt.

 
 

Lunchbestyr.

 

Nånstans i Skärgården.


Jokkmokk.


 

Dustin.


 

Yazmin.


Vintervassen.

Testar nykameran i skymning och många minusgrader.
 

Från senaste fjällresan.

Tänkte det vore kul att minnas tillbaka på lite fin natur och renrumpor så här i stundande vintertid. Tidigare bilder från Abisko hittar du HÄR och HÄR.
 
 Störst tält i Lappland. Med högt till tak och rustika fönster. Här inne i matsalen.
 
 Och här är sovrummet.
 

Djurfotografen hittar svanar.

 
 På tunn is i Björkskatafjärden.

Vattenspeglingar.

 
 Och tittar ni igen kan ni nog se att jag har vänt alla bilderna upp och ner.
 

Utekväll.


Water is the proof of life.

 Abisko.

Vid hamnen.


Tidigare inlägg
VÄLKOMMEN
  • bloglovin