Bilder till föregående inlägg.
På den tiden då jag nästan var Spansk medborgare. Fast i och för sig gifte sig mina föräldrar på Rhodos så man kanske till och med kan säga att jag är halv grekiska/spanjorska??!
Ålé!
Jag drömmer mig bort. Till värme, Medelhav och ljumma brisar. Gärna lite shoppingstråk att tillgå. Lite tapas och lite häftig arkitektur. Dit där det luktar gott och folk gestikulerar och pratar i mun på varandra. Till Spanien!Man kan nog i princip säga att jag har bott där. I Spanien. Vi hade ett hus dit vi åkte till då och då. Och bodde. Jag spelade tennis med farfar i en tom pool. Dansade Spanien-dans med volangklänning och åt bacon-chips och drack CocaCola på Engelska Baren. (Bilder kommer)
Jag hade läxor med mig och när jag kom hem skämtade läraren om att jag hade blivit skitig av solen. Det var kul, men han var nog avundsjuk.
Jag måste nog börja läsa spanska. Och kanske gå nån Salsa-kurs! Lära mig lite typiskt spanskt vifta-och-prata-högt-beteende. Färga ögonbrynen korpsvarta och kanske håret också. Lite knallrött läppstift, svarta pumps och VOALA! Jag är redo.
Mjukglass och nyponrosor
Man måste se saker från den ljusa sidan. Tänk att det alltid kunde varit värre.
♦ Sitter just nu hemma och sörplar i mig sked efter sked med Ica´s Nougat-sås, men det är i alla fall bättre
än att dessutom äta glass till.
♦ Jag är beroende av nässpray, men det är i alla fall billigare än att snusa.
♦ Kläderna i garderoben som passar just nu är lätträknade, fast jag ryms i alla fall i sängen fortfarande!
♦ Att vakna en gång i timmen om nätterna är numer rutin. Det hade varit värre att somna en gång i timmen
om dagarna.
♦ Stans mjukglass-försäljare har ALLTID stängt när jag bara måste ha en bägare mjukglass med äkta
Noizette-sås. Och jag kommer inte på något som är värre än det just nu..
Nä, att vara gravid är nog som en dans på Nyponrosor. Det är för det mesta mjukt och mysigt under fötterna, men så trampar man då och då på ett nypon, och splasch! blir man alldeles kletig och måste in och duscha av fötterna, torka dem och sen ut på gården igen. Och denna nypon-trampar-process gör en inte bara kletig under fötterna, utan även irriterad och arg för allt besvär som detta medför.
Nu tror jag att det är dags att gå och lägga sig.
Blåst.
Kasta inte sten i glashus är härmed ett föråldrat uttryck.
Det nya lyder:
Blås inte grus på andras bilar.
Ordspråket är fritt för tolkning.
Fångade denna grusblåsare på bild en dag när jag var hemma sjuk från jobbet.
Med en nästan tom parkering trodde nog grusblåsaren att NU kunde han minsann vara lite wild and crazy. Blåsa lite här och blåsa lite där. Kanske blåsa lite grus på en nytvättad bil och se vad som händer..?! Det grusblåsaren inte tänkte på var att blåsen lät ungefär lika högt som en påslagen dammsugare tryckt emot örat. Och såna ljud frånkommer inte ett nyfiket öga i första taget. Ett rookie-misstag minst sagt.
Sjuk, sjukare, sjukvård.
Trettonde dagen nu med de där giriga turisterna inne i kroppen. Jag har plötsligt gått och blivit ett long-stay hotell! Kommer knappt ihåg hur det är att INTE vara sjuk. Inte nog med hormoner, svällda underben och en kliande mage. Bacillerna lever livet. Igår flyttade det dessutom in nya hyresgäster på hotellet.
Nä, kunde gjort vad som helst för ett kokhett bad just nu. Översvämmat med skum och ett iskallt glas med vatten att svalka den ömmande strupen med. Det hade hjälpt, jag är helt säker.
För till Sjukstugan är man inte välkommen. Nix. Syrrorna ställer diagnos direkt i telefon. Det är nya tidens sjukvård. Jag är imponerad! Att de bara sådär vet exakt vad man lider av.
Snart är e-vården här också. Då får man sticka sig själv i armen och skicka blodet via e-post. Sen blir man inlagd. I sin egen säng. Och när det är dags för ronden får man ett meddelande på chatten: -" Det är nu dags för din medicin; 4mg av nånting-bra-mot-det-du-har"
Svar: -"Check"
ENTER
