Som Bärgarn.
Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag sett "Bilar 2" de senaste veckorna. Måste vara över 100. Känns det som. Och varför ser jag den då själv varje gång barnet vill se den? Förutom att jag gärna sitter och snosar på småöronen, så måste jag erkänna att jag helt enkelt rycks med. Omedvetet. Den är faktiskt bra. Jag kan varenda replik och varenda spår den hackar på.Hur som helst. Senaste tiden har jag haft en hel drös med bilder att fixa som ska ut till folk jag har fotat. På grund av diverse datahaverier har det gått segt och inte alls framåt. Vilken fotograf. Det har varit precis som Bärgarn. Flummigt, segt och rostigt.
MEN, sen jag köpte min alldeles egna nya dator har allt gått som på räls. Eller snarare, som när Bärgarn får sina jetraketer och åker utav bara farten. Snabbare än aldrig förr. Precis så känns det nu.
Jag har äntligen fått alla bilder levererade. Bröllopsbilder, barnbilder, gravidbilder, familjebilder, ännu mer bröllopsbilder och ännu mer barnbilder.
Nu kan jag blicka framåt och fokusera igen.
Men först hade jag velat se "Bilar 1".
KOMMENTARER
